medan du sover skriver jag.

Och i alla rum sprider sig
pepparkakskrydda och lugn.
Och jag vet att jag borde ta
tag i vännerna.
Men kroppen är lealös,
vill bara halvligga i fåtlöljen
och bläddra bort sida efter sida.

Så många historier som går in
genom ögonen och minnet.
Så många karaktärer och miljöer,
det är fascinerande.

Jag låter mörkret komma och gå.
Spelar France Gall och Yoko Ono
om och om igen på Den Vackras blandband.
Jag vill bara vara här i min ensamhet.
Inte umgås, inte prata.
Vila och stänga in mig bakom fyra väggar.

Rör mig från rum till rum
med levande ljus i varenda hörn.
Lyssnar på gamla sprakande LP-skivor.
Dricker varmt rött och sätter
God Jul-stämplar på inslagna saker.
Och jag skriver.
Jag skriver faktiskt litegrann
och det blir ganska bra.

Elektroniska meddelanden gör sig påminda.
Går att ignorera men endast i några timmar.
Sedan pressen på att höra av sig bara för
att jag lämnat Skogen mot Havet.
Det är fint med vänner.
Det är bara jag som är otacksam.