Lätt orolig stämning här nu.
Vi har haft besökt av företagsläkaren hela dagen,
som kollar längd, vikt, blodtryck, blodsocker och så vidare på oss.
Om nio minuter är det min tur, och jag vill inte ha ett stick i fingret.
Det spelar ingen roll att de andra säger åt mig att det inte gör ont,
att det knappt känns. För på mig känns det.
Jag gillar inte stick och sprutor. Sist började jag gråta. Hej svaghet.

Senare ska jag och Linda på kvällsjobb.
Först ut är någon hajk med skolbarn, och senare
är det dags för gymnasiets bal. Någon sådan gick jag ju
inte på själv, men det ska bli trevligt att kika på alla
tjusiga klänningar.

Franny har börjat blogga. Det är alltid fint när någon
kan sätta ord på ens egna tankar, känslor och framförallt rädslor.