Nyss hemma och åt lunch.
Höll på att stryka med i värmen.
Över 20 grader är inte okej.
Där står jag och Franny enade mot världen.

Vilken fin långhelg det blev.
Det kändes som om den aldrig tog slut,
som om vi för en gångs skull hann med så mycket.

Först hemma hos pappa. Kvalitetstid och hembakt
tillsammans med syster och systerdotter.
Utflykt till Grebbestad med R.
Vi gick på loppis och i antikaffärer. Åt bakelser på kondis.
Köpte med oss grillmat hem.
Han solade på balkongen utan tröja.
Och är förmodligen mycket mer tjenis med mina grannar
än vad jag någonsin kommer att bli.

Och för första gången på länge satt vi uppe en hel natt.
Svepte några vinare och pratade i munnen.
Skönt att hela tiden upptäcka nya saker om och med varandra.
Ett enkelt sätt att hålla slentrianen borta.
När ljuset sipprade in genom persiennen,
och fåglarna började prata somnade vi.
Utmattade.

Igår åkte vi på en liten utflykt, ut mot öarna.
Hamnade vid en brygga under bron till Tjärnö.
Räknade döda småkrabbor längs strandkanten.
Jag berättade hur man håller dem för att de inte ska
kunna nypas, och hur man ser skillnad på han- och honkrabbor.
Han berättade om vilket mete som fungerar bäst vid insjöfiske
av främst gädda och abborre.
Olika barndomar går hand i hand.

Och om kvällarna läser jag Frannys bok med stort behåll.
Välskriven och vacker. Melankolisk.
Niklas tycker jag mycket om. Agnes tål jag inte.

Imorgon kommer Linda på sedvanlig onsdagsmiddag.
Kyckling och lavendelkaka tror jag att det får bli.

Idag vill inte den där känslan riktigt infinna sig.
Jag blundar och blinkar bort lillgråten.
Kanske har jag börjat ta dig för given.
Redan efter ett halvår.

Utanför fönstret hörs någon spika.
Igår satte jag ihop en piedestal från Ikea.
Nu vill jag ha en till eftersom den stod så fint
på två ställen i lägenheten.
Det är så mycket jag vill ha.
Sedan slås jag av insikten vad blir bättre av det?

Jag ser på dig. Tvärsöver bordet på lunchen.
Tänker på hur glad jag blir av dig, hur bra du är för mig.
Hur enkelt allting är.

Om några timmar är det kommunfullmäktige.
Jag brukar tycka om att åka dit.
Men just ikväll orkar jag inte.
Jag vill bara ligga under täcket.
Dricka te och ögna bokstäverna i en bok.

Varför skriver du inte alla de där breven? undrar du.
Ja, det undrar jag också. Jag har dåligt samvete.
Jag vill, men orkar inte.
Då måste jag utvärdera mitt eget liv,
och just nu finns ingen kraft till det.