Relationer.

1.
Det rinner vatten hårt ner i gatubrunnarna.
Regnblank glittrande asfalt.
Hon och han står en bit utanför lyktgula sken.
Vill inte bli sedda. Tätt, tätt, förbjudet.
Hon har aldrig gjort såhär förr.
Ångor stiger upp från de smala grändgatorna.
De två sanningarna om Livets frestelser har fått tag i en taxi.
Hon och han sitter nästan ihop.
Lår mot lår. Siamesiska, men bara för en natt.
Nyss träffats. Stjärnstoft i magen.
Hemma hos honom väntar något kvinnligt.
Hemma hos henne väntar något manligt.
Det borde kännas fel.
Men ikväll är skulden och skammen bortblåst.

2.
Han är inte längre röd för henne.
Endast vardagsgrå. När blev han det?
De har varit på teater.
Precis som det fina folket, trots att hans rock
är köpt i någon plagierad kvantitetsaffär.
De har varit på teater för att de måste.
För att de måste umgås tillsammans, säger äktenskapsrådgivaren.
Men ibland är det svårt att förstå gemensamhet,
trots att man lever mitt upp i den.
Taxin kör in och ut under gatlyktor.
De ska åka hem till ett vakuum.
En gemensam tystnad.
Hon iakttar.
Han är lika luggsliten och nergången som
taxisätets tyg. Hon också.

3.
Storebror och lillasyster kommer ner på trottoaren.
Solen finns till idag.
Snön ligger stadig, rinner inte ner i gatubrunnarna.
Olika tåg har fört dem till en gemensam nämnare.
Föräldrastad och barndomsgator.
Om några dagar är det jul.
Storebror får sitta fram i taxin.
Han är äldst. 27 år.
Hon är bara 24. 24 jävla år. Hon får ångest.
Storebror vänder på huvudet,
frågar om hon tror att fotografen är bra.
Ett kort på dem får bli deras julklapp till föräldrarna.
Hon svarar att hon inte vet.
Hon säger att hon ialla fall vill sitta ned.
Om man står ställer alltid fotografen in
en stor piedestal bredvid.
En sån där ful, i naturtrogen plast.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0