artonde mars.

Tillbaka på tidningen.
Har legat hemma med snor och torrhosta i några dagar.
Egentligen var det min lediga dag idag, men jag längtade
tillbaka ut på fältet, haha.
Har varit på besök hos tullen vid norska gränsen idag.
Väldigt intressant, var bland annat med vid en knarkspårning med narkotikahund.
Sedan en sväng till Grebbestad för att närvara vid en prisutdelning.

Nu väntar jag på Linda som snabbt är ute och gör ett fotojobb på stan.
Vi ska till färgaffären och gå loss på deras utbud, eftersom vi fått
chefredaktörens välsignelse att måla om i våra kontorsbås.
Jag känner hur det kliar i fingrarna efter att få pyssla och inreda och göra fint. 
Har köpt nya pärmar, tidskriftsamlare, burkar och lite blommor. 
Och sedan ska jag tillverka två tjusiga kollage med dels Jan Stenmark,
dels Nina Hemmingsson. Den typen av skämt, oh yes. 

Helgen. Var ska jag börja? Finaste Franny och Raffe var här i flera dagar.
Kom till Skee i onsdags med rälsbuss, eh. Hej obygd! 
Och vi mös och pratade och skrattade och drack vin. 
Och Raffe rabblade oneliners och Franny bakade en hjortronkaka
(jag saknar vardagen när du står och bakar och jag sitter vid köksbordet och läser
och nu blir jag alldeles gråtig när jag skriver det här).

Och sedan gick vi långa promenader och lillebror drack saltvatten vid
Kallbadhuset (för att smaka på Havet), och vi tittade på färjorna som kom och gick.
Satt i solgasset och drack kaffe och pratade på ett sådant där långsamt östgötskt språk.
Lånade hem Polisen i Strömstad från biblioteket och gick i Jörgenssons fotspår.
Och skrattet; naturligtvis skrattet tills vi kiknade.

Och så kom lördagen med blåblåa himlar och supporterramsor inombords.
Så jävla enkelt, ja det var så jävla enkelt.
Djurgårdsfamiljen återigen samlad och 5-2 mot Frölunda.
Vi hamnade på andra våningen och drack appletinis precis som J.D i Scrubs,
och lillebror sprang kors och tvärs på Avenyn i jakt på gultröttblått.
Nattpromenad hem genom ett ljudlöst Haga, och det är svår att inte tänka
på Göteborg som en av de vackraste platserna i världen.

Fotbollssöndag på Borås Arena. Ett försök att dra ner jackmuddarna och
skydda händerna mot ett snålblåsigt mars. En hel kortsida med blåränder
och skallande sånger. Flaggor och jag-kan-inte-andas-rök.
Liten förlust, men jag håller dig i handen på hemvägen.
Och sedan kommer gråten och insikten att det dröjer. Allt dröjer. Ni åker hem.
Vi är inte såna som i slutet får varann. 
 

Kommentarer

Skriv en kommentar








Tema Dialog gjort av Mimmi Thorneus