medan du sover skriver jag.

Idag går solen fram och tillbaka över golvplankorna.
Du sitter still i min ryggrad nu.
Väntar på att kotorna ska kilas in i gammal slentrian.
Vi är tillbaka hos de kortslutna nätterna.
Du säger att du inte hittat sömn på ett tag.
Du säger att det är för att jag vrider och vänder mig i omloppet.

Du har sagt åt mig att orden kanske har en geografi, trots allt.
Så jag försöker leta bland dina skräddarsydda kartor.
Försöker promenera härifrån när jag vet att du tittar.
Men jag hinner aldrig längre än till gatukorsningen.

På trottoarerna går hand-i-hand-kärlekar.
Udda veckor självväljer jag att trassla in fingertopparna i en storstad.
En tygpåse med t-tröjor, blandband och några enkronor räcker.
Det blir bekvämt att ta ett tåg därifrån
så fort underlakanen blir solkiga.

I flera månader har jag varit ett flygblad.
Legat buntad i papplådor i grådaskig Sverigefrost.
Man får sårskorpor av wellpapp.
Jag noterar att de läker.
Men att det går lite långsamt.