Det får gå som det går.

Varje gatunamn här mynnar ut i ett hjärtslag.
Och från gräskullen kan hon se hela staden.
Labyrinterna av trottoarer som ringlar runt runt.
Om dagarna går hon på dem tills de försvinner ut i tomma intet. 
Natthimmel trycker sig ner mot lägenhetstaken.

Där inne står kärnfamiljen och bryner boskap på spisplattorna.
Nu kommer snön.

Det är länge sedan det blåste förbi kaprifol i luften.
Nu heter det visst att det är november ute.
Fuck november.


Vid kvart-i-fem-ekot är det redan svart.
Mörkt när man går, mörkt när man kommer hem,
säger statistiksvensson och suckar hårt och djupt. 

Hon ska tända rätt antal ljus de fyra adventssöndagarna.
Det kommer inte att hjälpa.

Hon längtar efter prickigt klänningstyg
och människor med annorlunda dialekter.

Och det är då själva fan att hon inte kan leta upp en krage att ta sig i.


Och egentligen borde hon gå ut när de regnar istället.
Ingen kan skilja på gråt och vattendroppar.
Det kan vara beklämmande att sitta inomhus med tårkanalerna öppna.

Hon är rädd att han i rummet tvärsöver ska lyssnahöra.
Nej, hon är inte svag.

Hon saknar bara en annan typ av vardag.


Kommentarer
Postat av: Markus

Hur ska jag kunna skriva en lämplig kommentar på detta? Tycker du skriver så bra!

2007-11-28 @ 05:58:50
Postat av: Anna

Är inte det Inledningen? (Notera det stora I:et). Idag har Jehovas vittnen hälsat på, se bloggen.
Puss!

2007-12-02 @ 18:09:01
URL: http://julgrisen.bloggagratis.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0