Du tål inte aprikoserna.

Det kommer en kvinna hit ibland.
Stjäl en del av dina dyrbara timmar.
Hon strör salt i såren, men låtsas inte om det.
Hon kan tala vilseledande, så att väggarna
sluter upp omkring dig.

Varje vecka kommer hon.
Ibland har hon med sig frukt.
Aprikoser från ett orange land.
Du vet om att hon har blivit skändad på arbetstid.
Du vill hjälpa.
Du hjälper.
Du berättar och visar.
Talar om si och om så.
Hon låter sig serveras, men diskar aldrig undan efter sig.

Juicen tar slut. Brödet tar slut.
En ny tandborste finns på toaletten.
Du vill säga att ni bara ska vara två, inte tre.
Du vågar inte, eftersom hennes erfarenheter redan är sargade.

Det blåser vinbärsvindar genom fönstren.
En lillebror har torkat köksbänken och ställt
skorna på rad. Han kallade det för överraskning.
Du blev glad. Rentav lycklig.
Vad är skillnaden?

Dagarna övergår i nya dagar, och vid ett veckoslut
längtar du alltid bort.
Bort från panelen med Falu rödfärg.
Bort från en grusad uppfart där en kvinna
med mjuka frukter, snart ska parkera.

Kommentarer
Postat av: lova

vem är hon?

2008-09-02 @ 14:36:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0