Hemmahelg.
Fint och välbehövligt eftersom jag
jobbar kommande veckoslut.
Vi firade systers födelsedag med chokladkaka,
och de traditionsenliga liljekonvaljerna som jag
och pappa tidigare plockat på det hemliga stället.
Min present; Winnerbäcks samlade alster.
Väckte stor uppskattning.
Nu hinner hon lyssna in sig innan vi ska på
konsert i Grebbestad.

Jag och Linda åkte till Håkans Stad i lördags.
Gick på de välbekanta varma gatorna
och bara fanns mitt upp i all göteborgsk atmosfär.
Stockholm i all ära; det är otroligt vackert och jag
vill uppleva den stan mer. Men återigen; det finns
inget som slår Göteborg.
Jag köpte blommiga Converse på Korsgatans second hand,
svindyrt läppstift och en prickig klänning.
Bara för att gick vi in på NK, men åtminstone jag kände
mig väldigt bortkommen bland alla fina människor.

Förra veckan var det studentbal i Strömstad.
Linda plåtade och jag skrev. Det är kul när man
får göra ett jobb tillsammans, tyvärr händer det så
sällan. Efteråt kände även vi ett sug efter att fira, så
vi gick till Kontoret och käkade middag. Gött.
Borden på uteserveringen hade dekorerats med
olika klubbmärken, och jag och Franny kommer nog att
tillbringa en del vinkvällar vid DIF-bordet i sommar.

I drygt ett år har Melissa Horn förgyllt mina dagar,
och nyligen köpte jag hennes andra fullängdare.
Hon är så vacker och texterna så sanna.
Det är som om mina egna ord sätts på pränt.
Och i en vardag där du tar över allt mer blir det
plötsligt viktigt att sätta ord på vad vi har för oss,
vad vi gör med varandra.

http://www.youtube.com/watch?v=o6X22__qP8U

"Din sol har landat i mitt knä, och gått sönder.
Och våra rader trillar ur och ligger kvar.
Jag tror vi ljög fast vi sa att det var sant;
'Vi var aldrig kära i varandra, det bara kändes så'".