Uppesittarkväll.
Att vara ledig på vardagar ger den bästa känslan.
Att veta att man kan vara uppe hur länge man vill,
eftersom man ändå har sovmorgon dagen efter.
När man ändå kan ställa klockan på tidigt och sedan somna om igen.
Det är det mest ultimata, och något jag gjort så länge jag kan minnas.
Vansinne, anser säkert många men det är en inre tillfredställelse att få vakna
och inse att alla andra måste stå upp och masa sig ut i snön och mörkret
medan jag själv kan krypa ner under täcket igen.
Så därför har jag uppesittarkväll nu eftersom jag är ledig imorgon.
R. jobbar dessutom natt och kommer hem och kryper ner runt 04-snåret.
Fram tills dess tar jag ett bad, dricker lite vin, lyssnar ikapp flera Karlavagnen,
tittar på Belinda Olssons nya serie Fittstim och bläddrar i mitt eget tummade exemplar.
Läser ikapp veckans tidningar, tittar på snöflingorna som yr utanför, hör blåsten vina runt knuten.
Jag drömmer om Visby, ser muren framför mig. Och jag räknar månaderna.
