Tillbaka på redaktionen efter lite ledighet.
Som vanligt har jag bara sovit, läst ut böcker
och klappat katten. Och tittat lite på hockeyn.
Kul att otippade lag som Tyskland och Danmark vann
sina inledande matcher.

Var hos Wejerborns en sväng och fikade.
Jag och Linnéa härjade i Kusinfjants rum, och jag berättade
om saker som jag och hon gjorde när vi var små, lekar vi lekte, 
platser vi var på. Trevligt att träffa en del av släkten.

För första gången på fyra år står det ÖSD kladdat med röd
spritpenna över fem julidagar i almanackan, och jag och
Kusinfjant får äntligen återse Jämtland och lyssna på 
handklappspop på Yran. Vi har gemensam semester och 
sedelbuntar i fickorna (nåja), och då finns det ingen anledning
att låta bli. 
I helgen har vi bokat flyg, tåg, vandrarhem och festivalbiljetter.
Nu får det gärna bli juli! 

Den här veckan har vi en prao här från högstadiet.
Hon verkar trevlig och duktig, och jag faller in i något slags
"åh, jag minns hur det var, hur osäker jag var, hur osäker jag fortfarande är."
Jag minns hur allt var på liv och död då. Hur allt var gråt och tandagnisslan.
Jag vill kunna säga att allt kommer att bli så bra. 
Men då var vi där igen; det är inte säkert att det blir bra. Oftast blir det inte det.